Regnspeglar

Jag såg just på Uppdrag Granskning om barnfamiljer som blivit vräkta och inte hade det så bra. De bodde i baracker och det var en del kriminalitet och brott där. Det är väl inte så himla konstigt. Att leva under hemska förhållanden är inte lätt och det är ett under att  inte det finns fler kriminella.

Brotten i Sverige idag görs ofta av folk från den undre samhällsklassen, alltså av sådana med dåliga hemförhållanden och helt utan några förebilder i livet. Hur ska man veta bättre om man inte får lära sig någonting, om ens liv är heldeprimerad och saknar spärrar?

Om man inte håller med så undrar jag om man någonsin kan förstå hur dessa människor ha det. Nej, Man ser bara på ytan bara för att man själv kommer från ett bra hem med bra uppväxt. Man kan aldrig förstå och förstår man inte tycker jag inte man kan uttala sig.

Det är mycket socialens fel att sådana här brott sker. Man måste hjälpa dessa människor så att alla får det bra. Jag tycker det är sjukt att vissa ska ha det överdrivet bra och vissa inte ha det bra någonstans. Det är läskigt att det är så.

Kan inte alla bara vara snälla och hjälpa varandra? Varför måste folk vara så himla egoistiska. Livet blir så otroligt misslyckat ifall man är det. Och en sak är säker. Man mår inte bättre av att sitta inlåst i fängelse i 10 år. Snarare tvärtom. Och tänk på att den människan ska du möta på gatan sedan. Inte jättekul kanske...